En av mina idéer är att förgasning av biobränslen för att tillverka biogas, metanol, bensin eller diesel kan kompletteras med el som genom elektrolys av vatten ger vätgas. I praktiken kommer då mycket av vätgasen från den förgasade biomasan, syret från elektrolysen kan användas för förgasningen och det blir även spillvärme varav mycket är av så god kvalitet att det kan generera el till delar avprocessen och det blir mycket spillvärme som kan användas till fjärrvärme.
Är detta rimligt för att försörja absolut nödvändinga verksamheter med bränsle? Om jag gör ett grovt överslag för jordbruket där allt förenklas och avrundas på sämsta möjliga sätt får jag följande:
En liter diesel innehåller ca 9,8 kWh energi, och en liter bensin ca 9,06 kW, jag avrundar det uppåt till 10 kWh. En kubikmeter bränsle blir då 10 MWh.
Om jag helt ignorerar kolatomernas energi och antar att alla 10 MWh skall levereras av vätgas som elektrolyseras fram med 50% effektivitet kräver en m³ bränsle 20 MWh el.
Tre ton ved ger ungefär samma energimängd som ett ton olja och cellulosa och lignin har en högre andel kol än olja. Då detta är ett grovt överslag avrundar jag uppåt till att en kubikmeter syntetiserat bränsle behöver 20 MWh el och fyra kubikmeter ved som enbart donerar mer kol än vad som behövs i syntesen.
Jordbruket använde 2007 enligt SCB 292 000 m³ oljebränslen. I överslaget motsvarar det avrundat uppåt 5,9 TWh el Jord och skogsbruksfastigheterna inklusive bostäder osv drog 2007 mindre än 3 TWh el.
Det blir nästan 9 TWh el och 1,2 miljoner m³ ved av de totala avverkningen som är ca 80 miljoner m³ per år för att driva jordbruket.
Så fortsätter jag avrunda jag allt uppåt blir det en större kärnreaktor och två procent av skogsavverkningen för att få jordbruket att rulla på som vanligt med klumpigast möjliga lösning på behoven.
Kvävegödningen osv är utlämnad, skogsmaskinerna är inte medräknade och inte heller jordbrukets och skogsbrukets lastbilstransporter.
Tar jag i stället den totala dieselförbrukningen 2009 var den 4 760 000 m³, med samma ytterst grova höftning blir det 96 TWh el och 20 miljoner m³ skog, 2/3 delar av all elproduktion och ¼ av all skogsproduktion.
Självklart vore det vansinne med så klumpiga lösningar och massiva mängder dyra bränslefabriker när det finns mängder med bättre dellösningar. Att det över huvud taget är i närheten av det genomförbara här hoppingivande och det var den poängen jag var ute efter.
Skall man använda den här lösningen i praktiken bör den användas i begränsad mängd där den gör störst ekonomisk nytta, som komplement vid raffinaderier, framtida biobränsleförgasningsanläggningar och kvävegödningsfabriker på nätter, helger och när det blåser bra i vindkraftverken och elen är billig. Börjar delar av elektrolysanläggningarna köras dygnet runt och det t.ex. byggs mer kärnkraftverkskapacitet för att driva dem ger de en förbrukning som kan stängas av när det är kalla dagar och elnätet är hårt belastat och vi får i och med detta en miljövänlig kraftreserv i stället för oljeeldade reservkraftverk.